Recension
Goodnight Loving, The
The Goodnight Loving
(Off The Hip)

Sent skall syndarn vakna. Jag hade väl nästan bestämt mig för att Goodnight Lovings tredje skiva inte var något för mig, när jag återvände till stereon för att än en gång skicka in cd:n i spelaren.

Den visade sig fungera som ett konstverk av impressionisten Claude Monet, där du inte ser vad målningen föreställer om du står för nära, men när du väl rör dig bakåt växer bilden fram.

Goodnight Loving tar oss med på en musikalisk odyssé som inte liknar något annat. Från den avväpnande melodiösa “Blank Day Parade” till den kyligt kalla “Take You Home” - där man vill varna den unga damen som blir uppbjuden till dans, att inte följa honom hem! - passerar vi i “We´re In A Place” The Shangri-Las och Shadow Mortons domäner i en sympatisk hyllning till det tidiga sextiotalets alla flickgrupper.

Där föregångare som Steve Almaas Beat Rodeo, Rank And File och The Long Riders tidigt gick vilse inom alltför snäva musikaliska ramar, är Goodnight Loving helt oförutsägbara och verkar inte ha några gränser alls.

Gruppens två första skivor, “Cemetery Trails“ 2006 (producerad av Greg Cartwright som för övrigt även tog sig an Mary Weiss efterlängtade återkomst “Dangerous Game” på Norton Rec. 2007) och “Crooked Lake” 2007, blandar ogenerat punk, sextiotalspop, garagerock, country med stänk av psykedelelia och ger begreppet Cosmic American Music en ny och mer omfattande innebörd.

Av de tre befintliga skivorna är “Crooked Lake” min personliga favorit. Utan andra egentliga likheter än det okonventionella förhållningssättet till sin musik, så är den amerikanska gruppen Sweet Baby och deras enda Lp “it´s a girl!“ - med höjdpunkter som “Baby Baby Baby....(I Love You)”, “Prove My Love”, “There´s This Girl”och “Two Tons of Dynamite” - från 1989 det enda jämförbara jag kommer på.

Den psykedeliskt skruvade countryn i “Join The Order” och den fräcka gitarrstölden från Stones “2120 Michigan Avenue” i “Train Hopping man” är tillsammans med resten av “Crooked Lake” en störtskur av slamriga gitarrer, öppen hi-hat, munspel, banjo och otydlig sång - bara Goodnight Loving själva vet vad mer som döljer sig däri - som det är fullständigt omöjlig att värja sig mot.

/Per Magnusson

Lyssna på Spotify