Recension
Nichols, Jeb Loy
Parish Bar
(Compass)

Jeb Loy Nichols är en artist med ett gott rykte som alltid får fina recensioner, men det resulterar inte precis i stora försäljningssiffror. Han är väl värd att upptäckas av en större publik, speciellt då med albumen »Lovers Knot« och »Now Then« som man inte bör missa.

Nya purfärska plattan »Parish Bar« hör också till den kategorin och det känns som om man fått ett brev från en närstående vän. Det mesta är sig likt och det är precis så jag vill ha det, men det finns alltid detaljer som skiljer Jeb Loy Nichols album åt. Den här gången har han valt att förena influenser från country, soul och reggae med inslag av dub och jazz till något djupt personligt.

Albumet är fyllt med varma, loja och lite melankoliska toner som gungar fram på ett mycket behagligt sätt. Jeb Loy Nichols har nämligen fått till ett mycket inbjudande sound där ingenting har lämnats åt slumpen. Han står för det mesta av instrumentinsatserna själv och lyckas på ett alldeles förträffligt sätt få musiken att låta både avslappnad och väldigt levande.

Men det viktigaste av allt är att Jeb Loy Nichols har ett knippe egna mästerliga sånger, som han blandar upp med ett par noga valda covers och det gör att »Parish Bar« blir helt omistlig. Det är bara att trycka på repeat-knappen och njuta av en liten pärla som tål att spelas många gånger om.

/Johan Annetorp

Lyssna på Spotify