Recension
Arnold, Eddy
There’s Been a Change in Me
(Bear Family)

När countrysångare i stil med Hank Williams, Lefty Frizzell och Webb Pierce i början av femtiotalet gjorde stor succé på livliga honkytonksjapp hade skönsjungande gentlemannen Eddy Arnold istället siktet inställt på Las Vegas och New Yorks mer exklusiva salonger. Genom att pryda sina inspelningar med välskrivna stråkarrangemang och körsång gjorde han countrymusiken tilltalande för en publik avsevärt mycket bredare än den som vanligtvis attraherades av genren. När Eddy Arnold, bara dagar från att fylla nittio år, avled i maj 2008 satte han punkt på en framgångsrik karriär som genererat topplisteplaceringar under sju decennier och mer än åttiofem miljoner (85.000.000) sålda plattor. Den här sju cd-boxen presenterar samtliga inspelningar Eddy Arnold företog sig mellan åren 1951-1955, totalt etthundrasextiosex låtar.

Eddy Arnold betraktade aldrig sig själv som countryartist utan menade att han istället var en popsångare utrustad med låtar som kunde tilltala alla. Där de honkytonkbetonade konkurrenterna var hårt influerade av Ernest Tubb, Carter Family och Jimmie Rodgers och besjöng otrohet, fylleeskapader, sprit, sex och tragedier föredrog Eddy romantiska kärleksballader och sånger av mer lättsam sort. Likt förebilderna Bing Crosby och Gene Autry visste Arnold att använda sin diafragma framför en mikrofon. Elvis Presley tillhörde beundrarskaran och hämtade många låtar till sin repertoar. Här hörs originalet till »I Really Don’t Want To Know« som framförs så vackert att Presleys tolkning från 1970 bleknar vid en jämförelse. Likaså imponerar Eddy stort med sina sånginsatser i spår som »How’s The World Treating You«, »Crying In The Chapel« och »(Now & Then, There’s) A Fool Such As I« (samtliga tolkades senare framgångsrikt av Elvis vars manager, Colonel Tom Parker, också hade skött Eddy Arnolds bokningar och affärer fram till 1953). Tex Owens cowboyosande westernpärla »Cattle Call« blev något av en signaturmelodi för Eddy Arnold som spelade in den vid ett flertal olika tillfällen under sin karriär. Här hörs den i en storbandsarrangerad tappning från 1955. Kombinationen av joddling och violiner toppade med urbant blås vittnar om att det förmodligen var här countrymusiken tog klivet från bondgårdar och lantliga träskjul in i storstadsbons vardagsrum.

En cd-box så omfattande som denna, där artistens varenda inspelning –listframgångar såväl som mängder av tidigare outgivet material- ingår, kräver oftast en lyssnare utrustad med både tålamod och fanatisk karaktär. Mycket av det religiösa materialet har inte åldrats på ett fördelaktigt sätt och jullåtarna som Eddy Arnold spelade in tillsammans med sin åttaåriga dotter är knappast av den typ som manar till repetitivt lyssningsbetende.

Sedan tidigare finns den nästan lika omfattande lådan »The Tennesee Plowboy« med Eddy Arnolds kompletta inspelningsverksamhet från åren 1944-1950 tillgänglig på marknaden. Tillsammans utgör de båda cd-boxarna en massiv högtidsstund för såväl fans till Eddy Arnold som för country- och populärmusikhistoriker.

/L-P Anderson