| |||||||
Recension
Timbuktu
En high 5 & 1 falafel
(Juju/Universal)
Som proggfarbror blir jag väldigt glad när jag hör Timbuktus ”En high 5 & 1 falafel”. Visst handlar det om hiphop i grunden, men referenser till namn som Peps Persson, Pugh Rogefeld och Nationalteatern i textförfattandet är så uppenbart. Att sjunga på svenska, ta ståndpunkt i den lilla människan och föra fram sina åsikter om nuet på ett finurligt, roligt och självutlämnande sätt är ett kulturarv Timbuktu förvaltar väl. Och så finns här en portion nödvändig ilska som driver allt framåt.
Det svänger rejält och stilblandningarna blir en effektiv färgexplosion: funk, electro, reggae, västkustrock, house och hiphop staplas sida vid sida utan att helheten blir spretig. Dregen, Tingsek, Chords, Supreme och isländska Hjálmar heter några av gästerna. I en snygg och samtida produktion blir det här den bästa svenska proggplatta som sett ljuset sedan Latin Kings ”Välkommen till Förorten” 1994.
web.mac.com/anders.sundin/