| |||||||
Lost in the Blåst
McDonald, Country Joe
Thinking of Woody Guthrie
(Vanguard)
Country Joe McDonald är för alltid förknippad med det ironiska mästerverket »I-Feel-Like-I’m-Fixin’-to-Die Rag«, en av dessa texter som inte rymmer något enda tecken inom sina egna ramar på att dess innebörd är den motsatta till den bokstavliga.
Med gruppen Fish gjorde Country Joe McDonald fantasiska låtar, de bästa skivorna gjorde han i mitt tycke på egen hand. 1969 gav han ut sin hyllning till Woody Guthrie som dött två år tidigare, »Thinking of Woody Guthrie«. Den är utsökt. Country Joe McDonald inleder med »Pastures of Plenty«. Sången är vek, men kompet driver på. Tempot höjs, sången blir alltmer hoppfull, och mot slutet ingår Country Joes röst i en jublande förening med Hal Ruggs honky tonk-licks på gitarren och Grady Martins steel.
Rugg och Martin, men även Ray Edenton, Norbert Putnam, Pig Robbins och Buddy Harmen: Country Joe McDonald spelade in skivan i Nashville. Det var de åren då alltfler sångare på den radikala folkscenen insåg countryns möjligheter; året innan hade till exempel Joan Baez spelat in »David’s Album« med sina vackert avskalade countryarrangemang.
Country Joe McDonald förenar också det bästa ur två traditioner. Woody Guthries radikalism får tydligare kontur i countryinramningen, där musikerna konsekvent skjuter på i stället för att blott understryka. Det blir extra effektivt eftersom Country Joe McDonald sjunger lågmält, närmast vekt och så naket gripande. Flera av hans tolkningar av Guthries sånger hör också till de bästa som gjorts. Den sorgmodiga »So Long It’s Been Good to Know You« är i nivå med Woodys egen version och Judy Collins kristallklara tolkning på den första av de stora hyllningskonserterna, utgivna av Warner.
Den som tycker att Guthries egen »Tom Joad« i två delar kan bli aningen långdragen har också en hel del att hämta hos Country Joe McDonald, vars version lägger ut sångens alla möjligheter i ett lysande samspel mellan röst och musiker.
Ja, varje spår är ett litet mästersycke i egen rätt. Och om någon undrar: Nej, Country Joe McDonald sjunger inte någon av de apokryfiska stroferna i »This Land is Your Land«. I stället låter han melodin ackompanjera en recitation, där han talar om Woody Guthries geni och betydelse. Han hinner dock med att sjunga refrängen och två strofer. »Thinking of Woody Guthrie« finns på cd.
/Magnus Eriksson