Kacey Musgraves föddes 1988 i Mineola, Texas. Hon gjorde två skivor i de tidiga tonåren och ytterligare en när hon var nitton. Och nu, vid mogen ålder, debuterar hon på ett större bolag med skivan »Same Trailer Different Park«. En sak förbryllar mig dock. Skivan gavs ut i mars i USA

James Cotton är 75 år gammal och har en lång och givande karriär bakom sig. Och framför sig, om vi ska döma efter »Giant« hans senaste platta. James Cotton är en av de främsta nu levande bluesmunspelarna, en gigant utan tvekan

Om Joan Baez alltid visat integritet har Buffy Sainte-Marie ofta hindrats från att visa sin. Hon hävdar själv att hon i praktiken var utsatt för yrkesförbud under lång tid. Lyndon Johnson skulle ha anbefallt det

Det finns något majestätiskt över dessa fyra herrar. Som är underbarn när det gäller att bära fram andra men som egentligen själva borde bäras fram i guldstol. Dessutom enastående gitarrister som genom åren används av många som medmusiker vid spelningar och inspelningar

Han har gjort allt, tror jag. Det mesta, åtminstone. Han skrev sin första låt på en kondomförpackning, han har spelat med bluesjätten Howlin’ Wolf och spytt på legendaren Jimmy Reeds mikrofon

»Don´t Call No Ambulance« startar med ett snabbt, hårt och intensivt gitarranslag. Men det är inte en startbild som gör Selwyn Birchwoods debutalbum rättvisa. Selwyn är Bruce Iglauers, chef på det ledande bluesskivbolaget Alligator, senaste fynd

Along with peers such as Emmylou Harris and John Hiatt, who also launched their careers in the '70s, Crowell seems to have found the fuel to just keep getting better

Det har gått över fyra långa år sedan vi fick höra ny musik från den mästerlige gitarristen och kompositören Peder af Ugglas. Fyra långa år där Peder kämpat med sjukdomar och elände men aldrig slutat att skapa fantastisk musik

Leyla McCalla har ett dovt, kort och torrt anslag när hon spelar, oavsett om hon plockar upp cellon, banjon eller gitarren. Hennes sång går i samma tonläge, återhållsamt, dovt och torrt

Det lär finnas lyssnare som inte inser de amerikanska polkaorkestrarnas omistlighet. För sådana lyssnare erbjuder Jimmy Sturrs skivor med valda gäster en ingång, skivor där Sturr arrangerat country- och rocklåtar för storband. Willie Nelson har varit med på flera av dessa skivor

»White Smoke & Pines« spelades in på två veckor på Israel Nashs ranch i Hill County utanför Austin, Texas, och är en kompromisslös tolkning av Ellens sånger och artisteri

Det händer att en artist lyckas slå an en ton hos lyssnaren. En ton som förenar amerikanska tumbleweeds med svensk, norrländska kalfjäll. Ökennätter i Arizona med snörök på E14

Buddy Miller tog sin gitarr och stack till sjöss. Inte bara en gång, utan många gånger. Inte var han ensam heller. Många musikervänner hängde på. 2012 bestämde sig Buddy för att spela in det som utspelade sig på båten. Först la han beslag på båtens bibliotek för en inspelningsstudio

Först var det Buddy på »Universal United House of Prayers«. Nu är det Julie Miller på apokalyptiska »Feast of the Dead« och »Thoughts At 2 a m«, som är en bekännelse till Jesus-gestalten i klass med Dylans »Every Grain of Sand«

En ny Willie Nelson: det är som en ny diktsamling av Karl Vennberg på sin tid. Några teman som utvecklats och varierats, och stundom stagnerat och rentav regredierat, i ett halvsekel