Samma huvudbry varje år. Vilka plattor var bäst, vilka spelade jag mest?

Och jag säger som jag brukar: jag har inte en aning. Antingen gillar jag en platta eller så skiter jag i den. Men rangordna? Då skulle ju Willie Nelson alltid ligga på första plats. Nä, min lista är så klart min och ingen annan kan ha samma lista, vilket bevisar att det inte finns någon platta som är bäst.

Men de här spelade jag nog flest antal gånger under 2008:

Richard Lindgren:
A Man You Can Hate
(Rootsy)

När ska den här malmöpågen få sitt självklara nationella genombrott? Det är en av musiklivets stora frågor. Låt oss hoppas att det finns någon teveproducent som vågar anlita Lindgren, så är saken klar. Sak samma med Andi Amqvist, som också hade legat på den här listan, om han hade släppt en ny platta 2008.

Pontus Snibb
Admiral Street Recordings II
(Rootsy)

Hårdrock, blues och opera från Malmös meste multimusikant.

HayBale
The Last Country Album
(Eget bolag)

Från Austin kommer som bekant massor av bra musik. De här höbalarna vet precis hur klassisk country ska låta år 2008. Stor charm, stort hjärta och mycket värme!

Joe Fournier
Dirty Road Joyride
(Dusty)

Kanadick som brukar jämföras med John Fogerty. Men det behövs inte. Fournier har dessutom mer humor.

Owen Temple
Two Thousand Miles
(El Paisano)

Ännu en Austin-figur, som målar upp många fina historier i sina kåserande texter.

Ray Bonneville
Goin´ By Feel
(Red House)

Mer country, här med intryck av såväl Muddy Water som Hank Williams.

Olav Larsen And The Alabama Rodeo Stars
Sad And Happy Sing-A-Longs
(Rootsy).

Norsk Americana, om nu någon förstår vad jag menar. Makalöst bra!

Mother James
Stompin´ Grounds
(Zip)

Nattklubbsjazz från Stockholm 2008 med inspiration från typ New York 1948. Tio man starkt band som hårdsvänger!

Willie Nelson
Moment of Forever
(Lost Highway)

Här finns ett par blivande klassiker. Men det var inte hans enda nya platta 2008.

Willie Nelson & Wynton Marsalis
Two Men With the Blues
(Blue Note)

Här handlar det om gamla jazzstandards inspelat live i New York. Willie upphör aldrig att förvåna.


Om inte alla plattor behöver vara nya på den här listan, så lägger jag till ett par andra, som jag spelar ofta vilket år som än kommer upp i almanackan:

Jerry Lee Lewis
Killer Country
(Mercury)

Jerry Lees bästa countryspår, alla med Jerry Kennedy som producent. Här finns låtar som är oöverträffade i sin genre, som t ex She Even Woke Me Up To Say Goodbye och Middle Age Crazy. Plattan kom 1995.

Frank Sinatra
Sinatra At The Sands
(Reprise)

Fortfarande världens bästa platta, enligt mig alltså, med Sinatra på festhumör framför Count Basies orkester och med Quincy Jones som arrangör. Detta är en platta som kan bota alla hypokondriska åkommor.