Problemet med att aktivt ha lyssnat på musik i 35 år är att man alltid refererar bakåt i tiden. När man hör en ny röst, en ny artist eller ny låtskrivare poppar det omedelbart upp ett antal artister och röster i bakhuvudet som man jämför med. Basko Believes »Wolves« tar mig omedelbart till U2-delen av huvudet och »The Waiting« tar lika snabbt min inre del av huvudet till en tidig Ryan Adams.

Fördelen är när man istället upptäcker, efter ett antal lyssningar, att det nya knäpper det gamla på näsan. Något som inträffar när Idiot´s Hill” ljuder för tredje gången i rad.

Basko Believes (sångaren och låtskrivaren Johan Örjansson) tog sina besparingar, flög över Atlanten och spelade in albumet tillsammans med Midlake och deras nätverk av lyhörda Denton-musiker i Redwood Studio.

Det är naturligt vackra, romantiska och nästan drömskt inlindade sånger. Johan har en av landets bästa röster och hans melodier är mycket intuitiva och har avancerade arrangemang och rik orkestrering. Den känsliga produktionen lyfter fram allt det där och lyckas ändå framhäva Johans absolut bästa röst och känsla för pop och melodier.

Rytmsektionen är Mckenzie Smith på trummor, Joey McClellan på gitarrer (båda från Midlake) och Aaron McClellan (Israel Nash Gripka) på bas. Andra musiker som medverkar på skivan är Eric Swanson (Israel Nash Gripka), Evan Jacobs (tidigare Midlake) på keyboards samt Buffi Jacobs på cello och Daniel Hart på fiol (båda från The Polyphonic Spree) m fl.

Det är åtta klassiska låtar som Johan har komponerat. Allt omringat av en inledande och en avslutande skir instrumentallåt. Allt är mycket bra - just nu gillar jag mest den souliga »Rain Song« där de eleganta blåsarrangemangen lyfter fram Johans röst på allra bästa sätt.

Årets svenska album så här långt in på 2014. Basko Believes har nu har lagts sig överst i min musikhjärna och täppt till alla luckor mot det förgångna.