Artikel / Krönika
Jerry Lees tio bästa countryinspelningar
Av Rune Häger

Alla som läser det här kan storyn om Jerry Lee Lewis.

Alla vet att han slog världen med häpnad genom att spela piano med både händer och fötter, alla vet att han var en av de första stora [rock´n´roll-rebellerna, att han hade kapacitet att utmana Elvis om tronen och att allting gick åt helvete när han gifte sig med sin 13-åriga kusin, Myra.

Att gifta sig med en kusin var otänkbart i de flesta moderna samhällen och var kusinen bara 13 år, så var bröllopeet något som gick an endast längst ute på vischan i den amerikanska södern. Det var ju därifrån Jerry Lee kom, från Ferriday i Louisiana närmare bestämt, en prick på kartan som än idag inte har kommit upp i mer än ca 4000 invånare.

Ja, du vet ju storyn.

Hur första utlandsturnén, till Europas konservativa UK, fick avbrytas på grund av att tusentals protesterande engelsmän vrålade »skicka hem bondlurken!« högre än Jerry Lee kunde skrika »great balls of fire«.

Hemma i USA påverkades media av britternas utbrott och Jerry Lee sattes i en slags karantän. Inga radiospelningar, inga nya medverkanden i rock´n´roll-filmer, inga fler framträdanden på stora scener i stora städer. Jerry Lee förvisades till mycket små lokaler i mycket små hålor som knappt ens hade stadsprivilegier. I flera år kuskade han runt i ödsligheten och levde på droger, whisky och mycket små gager.

Ja, du vet ju detta.

Du vet säkert också att det var countrypubliken som till slut gav honom en ny chans i rampljuset och drog upp honom på försäljningslistorna. Det var med »Another Place, Another Time«, där titeln antydde något av vad som gällde från och med nu och låten placerade Jerry Lee för första gången högt på countrylistan. Året var 1968 och därmed inleddes en ny era.

Jerry Lee hade alltid lyssnat på country och alltid lagt in en och annan countrylåt i sina scenframträdanden. Och redan 1958 lät han Hank Williams »You Win Again« dela plats med rockstänkarna »Great Balls of Fire« och »Whole Lotta Shakin´ Going On« när han spelade in låtar i SUN-studion.

Det är möjligt att rockfansen aldrig upptäckte att det fanns en countrylåt på världens häftigaste EP (med två av samtidens största rockklassiker!) och countrypubliken köpte aldrig en rockplatta, så »You Win Again« bara hängde där, på en skör tråd, utan att någon spelade den. Konstigt nog placerades en countrylåt även på Jerry Lees andra EP. Den ligger på min lista över Jerrys bästa countryinspelningar.

Kan man göra en sådan lista?

Naturligtvis inte. Det kan ingen.

Det är en ren slump om någon annan countrylyssnare eller Jerry Lee-fantast får ihop en likadan lista. Om 100 Jerry Lee-kännare runt om i världen sätter ihop en lista med hans tio bästa countryinspelningar, så blir det garanterat 100 olika listor.

Varför ska man då göra listan?

För att man inte kan låta bli.

Och för att man har 61 Jerry Lee-plattor i sin samling (LP och CD) och tror sig veta vad som är värt att lyssna mest på, i alla fall för egen del.

Det har sagts här på Rootsy, av någon åsiktspolis i en debatt, att mer än tio plattor ska man inte ha med någon artist i sin samling. Nähä.

Varför just tio? Varför inte nio eller 22?

Ingen har prackat på mig en Jerry Lee-platta.
Jag har betalt alla 61 själv.

Jag spelar någon av dem varje vecka och jag hittar fortfarande »nya« låtar att tycka om och lyssna lite extra på.

Många av låtarna har jag i flera olika versioner, flera av plattorna är konsertupptagningar, några är samlingsplattor från olika epoker.

Jerry Lee har en ofantlig skivproduktion från 1957 och framåt.

Han är utan tvekan en av de största inom amerikansk musik. Han är ett levande lexikon i Americana och förvånar ständigt med att lägga in en gammal bortglömd schlager i repertoaren.

Och han gör alla låtar till sina egna. Så ofta han kan lägger han in »Jerry Lee« eller »The Killer« i texterna. Det är om honom alla gamla countrylåtar handlar och han kan få en banal text att verka trovärdig. Många låtar är förresten skrivna direkt för honom.

Han är onekligen en av planetens största och under sin långa och svindlande karriär har han gjort flera plattor som borde ha placerat honom på hedersplats i countryns Hall of Fame.

Här kommer mina för stunden tio absoluta favoritlåtar med countryns stora stjärna – Jerry Lee Lewis.

På plats nr 10:

»How´s My Ex Treating You«1962.

B-sida på »Sweet Little Sixteen«.
Samarbetet mellan Jerry Lee och Sam Phillips var i gungning och skulle snart upphöra. Han sålde inte tillräckligt med plattor för att Phillips skulle satsa på honom. Rock´n´roll var ute och kanske bara därför fick Jerry Lee lägga en countrylåt som B-sidan av en Chuck Berry-cover. Och här hör man hans inlevelse, som sedan dess har gjort honom till den stora countrystjärna han egentligen är, men som så ofta glöms bort.

På plats nr 9:
»It All Depends ((Who Will Buy The Wine)« 1958.

Från hans andra EP på London.
I Europa släppte man hellre EP-plattor än singlar. Och när rocken var som hetast stoppade skivbolaget London in en ren countryballad på en Jerry Lee-platta. Han låter ung och vek, men också trovärdig. Det är, som så många andra av hans countrylåtar, en väldigt enkel och rak låt, men den har en story som Jerry Lee känner sig hemma i.

På plats nr 8:
»You Win Again« 1958.

Från hans första EP på London. Hank Williams har gjort låten och alla har väl spelat in den någon gång. Men Jerry Lee gjorde det när han stod i zenit som rock´n´roller. Och på skivbolaget Londons första EP stoppade man in den tillsammans med »Great Balls of Fire« och »Whole Lotta Shakin´«. Jag tror att rockpubliken plockade av skivarmen när den här började. Då missade de att upptäcka vilken magnifik balladsångare han var, hur mycket känsla han kunde väva in i sången och hur skicklig han var på att få fram låtens stämning med hjälp av pianot. Redan då, alltså. Och det mesta finns kvar när man ser honom idag.

På plats nr 7:
»Another Place, Another Time«1968.

Hans comeback efter år i skuggan. Jerry Chesnut skrev låten som blev Jerry Lees biljett tillbaka till rampljuset. Ingen hade räknat med detta. Ingen tycktes förstå vad producenten Jerry Kennedy tillförde. Det var han som satte ljudbilden, fick det att låta som USA vill att country ska låtar och som nu hade en formula för framgång. I alla fall i några få år, innan livet började spöka för Jerry Lee igen. När »Another Place, Another Time« gick upp på countrylistan, spelade han en roll i en popversion av Othello på en operascen i Los Angeles. Turligt nog, den här gången, blev den en flopp, så att Jerry Lee kunde lämna det sjunkande skeppet och sätta igång med att spela in sitt första riktiga countryalbum.

Plats nr 6:
»I Can Still Hear The Music In The Restroom« 1975.

Från LP:n »Boogie Woogie Country Man«.
En sådan där sorglig historia som passar Jerry Lee perfekt. Han är en mästare på att alltid göra texterna till sina egna.

På plats nr 5:
»What´s Made Milwaukee Famous (Has Made
A Loser Out of Me)«1968.

Inspirerad av ölreklam i TV. Det behövdes en uppföljare till »Another Place« och Jerry Kennedy hörde Glenn Suttons demo av en låt som han skrev efter att ha sett all ölreklam från de stora bryggerierna i Milwaukee på TV. Och Jerry Lee fattar så klart vad texten vill förmedla, även om öl kanske var en oskyldig drog med hans mått mätt. Men han är suverän i sin självömkan.

På plats nr 4:
»Middle Age Crazy«1977.

Jerry Kennedys avsked.Låten verkar Sonny Throckmorton ha skrivit direkt för Jerry Lee och Jerry Kennedy gör sin sista satsning på att få upp ännu en låt på countrylistan.Det lyckades och det förstår man än idag när man hör den. Vid den här tidpunkten var Jerry Lee bitter och ointresserad. Han hade skattemyndigheterna efter sig och det var mycket annat som gjorde livet surt för honom. För det mesta var han ointresserad av att sjunga i studion, men den här låten kunde han inte motstå.


På plats nr 3:
»Before The Next Teardrop Falls«1968.

En av dessa snyftare. Freddy Fender hade en stor hit med låten 1975, men redan 1968 visare Jerry Lee hur man tacklar en sorglig ballad. Den finns bl a på LP:n »Another Place, Another Time«.


På plats nr 2:
»A Damn Good Country Song«1977.

Det är bara att hålla med.
Specialskriven för Jerry Lee av Donnie Fritts, producerad av Jerry Kennedy. Finns på olika samlingsplattor och med olika röstpålägg. Originalversionen visar upp en hes whiskyröstad Jerry Lee, inte helt i fin form för att sjunga. Men den släpptes aldrig på singel. Där lät man honom lägga på sångstämman en dag när han lät normal.

På plats nr 1:
»She Even Woke Me Up To Say Goodbye«
1970. Från LP:n med samma titel.

Ja, är detta hans bästa countryinspelning eller inte? Ibland tycker jag det, just nu tycker jag det. Han tar Mickey Newburys nästan poetiska text och gör den naturligtvis till sin. Man ser en film i skallen när man lyssnar. Det är i alla fall en låt som definitivt visar vilken enorm känsla han har för att förmedla orden i en text. Här är den nästan smärtsam att ta till sig.

Läs mer om Lewis, Jerry Lee