| |||||||
olav: 2012-07-21 11:53 | Magnus har du lest denne boken?? »The Mansion on the Hill: Dylan, Young, Geffen, Springsteen, and the Head-on Collision of Rock and Commerce« | |
Magnus Eriksson: 2012-07-21 12:13 | Nej, jag kände inte ens till den. Vilka idéer hävdar författaren? | |
olav: 2012-07-21 14:14 | Har ikke lest den selv Magnus, men det dreier seg jo om musikkindustrien som en kynisk planlagt pengeindustri. Håper det er noen andre her på rootsy som har lest den. ps håper du vil gi bud på en 78 plate med charley patton. budet på e-bay ligger nå på 2300 dollar | |
Magnus Eriksson: 2012-07-21 15:35 | Wow, hade jag bara haft en spelare för 78-varvare så hade jag slagit till.... | |
olav: 2012-07-21 18:32 | der er 7 dager igjen av auktionen magnus, så du hadde nok blitt outbid hehe | |
Magnus Eriksson: 2012-07-22 08:47 | Hur ligger du med buden? | |
olav: 2012-07-22 12:39 | Jeg kan nok bare gi opp Magnus, og regner med at det er musikker milljonærer som vinner budene. | |
Håkan: 2012-07-22 21:13 | »musikkindustrien som en kynisk planlagt pengeindustri« Klok författare. | |
Hans Berntson: 2012-07-22 21:57 | En cyniker lär ju vara en person som alltid vet priset men aldrig värdet. Man ska ha väldigt mycket på fötterna för att reducera en hel industri till den nivån. Och man ska vara direkt omdömeslös för att ta förhållandet att det är en industri man talar om som ett indicium på att man har rätt. | |
Bengt Eriksson: 2012-07-22 22:02 | Jag föredrar John Peels beskrivning av den kommersiella skivindustrin. Typ: Det är som att ha något bra, fint och nytt som man spolar ner det i toaletten och så kommer det ut i avloppet utan att allt har försvunnit utan mycket är ändå kvar i samma skick. Det är märkligt. | |
Magnus Eriksson: 2012-07-23 08:17 | Vad vi än tycker anser jag att vi bör hålla oss för goda för att använda fekalie- och toalettmetaforer i pejorativt syfte. De väcker ytterst obehagliga historiska och ideologiska associationer. | |
olav: 2012-07-24 16:49 | Her snakkes det om den interesante boka, som jeg bestiller i dag. An engrossing account of the commercialisation of the American music business, Fred Goodman's Mansion on the Hill deserves a place in every rock library. Focusing on a handful of major figures, Goodman, a lifelong fan of rock 'n' roll, effectively skewers the managers and bean-counters who have done so much to subvert the record industry. Looking at the careers of Bob Dylan, Bruce Springsteen and mogul David Geffen, and the crucial relationship between artist and manager, Goodman chronicles the rise and rise of rock 'n' roll, from Elvis to MTV. Columbia's Clive Davis claims that the fees went up the moment performers started calling themselves »artists«. But with the potentially rich pickings offered by the rock 'n' roll circus, it was surely only a matter of time before the vultures started hovering. Elektra Records' Paul Rothchild judges that the beginning of the end came »When David Geffen enters the Californian waters as a manager. The sharks have entered the lagoon, and the entire vibe changes. It used to be 'Let's make music, money is a by-product'. Then it becomes 'let's make money, music is a by-product'«. | |
Lista ämnen Föregående ämne | Nästa ämne |
Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg