Rootsy logo  
Rootsy logo

Recension
Presley, Elvis
A Boy From Tupelo
(Follow That Dream/Sony)

A Boy From Tupelo, bok + 3 CD
Ernst Mikael Jörgensen



»A Boy From Tupelo« väger tungt, drygt fem kilo närmare bestämt. Vikten är dock fjäderlätt i förhållande till innehållet. Elvisarkeologen Ernst Mikael Jörgensen, ansvarig för återutgivningsetiketten Follow That Dream, har ägnat mer än tio år att åka omkring i den amerikanska södern och för att kartlägga den förhållandevis korta tid av den karriär som Elvis lade grunden till åren 1954 och 1955, och som ledde fram till det makalösa genombrottet 1956 med »Heartbreak Hotel«.

Genom Jörgensens minst sagt minutiösa kartläggning av Elvis leverne dessa avgörande år mejslas en fascinerande bild fram av tre unga mäns (Elvis, Scotty Moore och Bill Black) långt ifrån glamourösa tillvaro i jakten på speltillfällen. Ingen håla är för liten att inte spela i.

Jörgensen beskriver och redovisar det hårda livet att ständigt befinna sig »on the road« i en sliten Cadillac med instrumenten fastsurrade på biltaket, på väg till spelplatser där loger och andra faciliteter inte ens finns på kartan. Framträdandena är oftast inte längre än 20-30 minuter, ett format som ju var rådande långt in på sextiotalet för de flesta artister.

Boken är upplagd som en Time-Line och börjar den vecka Elvis gör sin första professionella inspelning i juli 1954. I 78 kapitel läggs dag för dag, vecka efter vecka på plats och vi får därmed ta del av en mängd tidigare okända fakta. Förutom 500 fotografier (varav 200 aldrig tidigare publicerade) finns här brevväxlingar mellan personer som på olika sätt ville vara med i dansen kring den blivande guldkalven. Särskilt fascinerande blir det när Colonel Tom Parker träder in på scenen. Parkers misstänksamhet gentemot Elvis dåvarande manager Bob Neal är monumental. Att Parker inte heller var Bob Neals och Sam Philips favorit framgår också med önskvärd tydlighet i olika dokument som finns redovisade i boken.

Det är denna faktadokumentation som är bokens stora förtjänst. Jörgensen har gått grundligt tillväga, besökt lokala bibliotek, träffat artister av olika dignitet, fans; uteslutande tonårstjejer, läst tidningslägg och intervjuat mängder av människor som träffade Elvis före och efter hans framträdanden. Man slås av hur oskyldigt allt verkar vara. Elvis är tillgänglig för alla och envar på ett sätt som bara något år senare blev en omöjlighet.

Oavsett vad man tycker om Tom Parker är slutsatsen efter att ha läst »A Boy From Tupelo« att det är nog mycket tveksamt om Elvis någonsin slagit igenom nationellt utan Parkers inflytande och framför allt kontaktnät. Utan Parker hade Elvis med all sannolikhet förblivit en lokal hillbilly artist nedanför the Mason-Dixon Line. Ett nationellt genombrott hade förmodligen inte inträffat. I backspegeln kan man se att Elvis behöll sin största »fanbase« i just den amerikanska södern. När Elvis återupptar turnéerna på sjuttiotalet är det framför allt i södern han uppträder.

Musiken då? Elvis SUN-inspelningar är ju ofta betraktade som den heliga graalen och att allt därefter blev till det sämre. Minns John Lennons uttalande att Elvis var bäst innan lumpen. En myt lika sann som att Elvis filmer bara innehåller skräplåtar. Enligt min mening var Elvis som bäst i början och i slutat av sextiotalet.

Första singeln »That´s All Right/Blue Moon of Kentucky« är förstås fantastisk. Liksom »Mystery Train« och några ytterligare. Men SUN-inspelningarna ger oss också en artist i vardande, som inte riktigt funnit sin stil, som hade Dean Martin som stor förebild! Att här ta del av en rad alternativa tagningar av »Harbour Lights«, »I Love You Because« och »Tomorrow Night« är direkt påfrestande.

De förhoppningar som eventuellt funnits att denna definitiva box skulle inkludera tidigare outgivna inspelningar uppfylls inte. Den enda outgivna låten är liveinspelningen »Little Mama«. Genom åren har det ju spekulerats om titlar som »Tennessee Saturday Night«, »Almost«, »Satisfied« med flera. Jag skulle tro att chansen att det ska dyka upp ytterligare okänt material i framtiden är närmast obefintlig. Men man ska aldrig säga aldrig; ett par veckor innan »A Boy From Tupelo« släpptes dök en tidigare okänd version av »I´m Left, You´re Right, She´s Gone« upp. Den finns dock inte med här.

De tre CD-skivorna är uppdelade så att en CD innehåller alla kända SUN-masters samt de två skivor Elvis spelade in för privat bruk. Bara det faktum att vi kan ta del av dem efter nära 60 år är ett mirakel i sig. Här finns även några av de SUN-inspelningar som RCA gjorde egna masters av, bland annat »Tomorrow Night«, som ju gavs ut först 1965, då med pålagd bakgrund.

CD 2 innehåller alternativtagningar och den tredje CDn radio- och liveupptagningar av skiftande kvalitet, framför allt från radioprogrammet Louisiana Hayride.

Arbetet med att förbättra kvaliteten på inspelningarna har varit omfattande och resultatet är genomgående fantastiskt. Så här bra har SUN-materialet aldrig tidigare låtit.

Nöjet att läsa och lyssna på »A Boy From Tupelo« är naturligtvis monumental. Den enda kritik jag har är att ett projekt av denna dignitet också har ett givet musikhistoriskt intresse. Därför saknar jag ett index och en användbar källförteckning. Men det är mer kritik i marginalen.

2011 gav Sony ut boxen »Young Man With A Big Beat«, som innehåller samtliga inspelningar Elvis gjorde genombrottsåret 1956 och som nu blir ett naturligt komplement till »A Boy From Tupelo«. Tillsammans bildar de bägge boxarna ett enastående musikaliskt och musikhistoriskt fundament. Ernst Mikael Jörgensen har här gjort en insats av stor betydelse.

/Lars Svensson


 
Designad för IE6+. Ytligt testad med Opera 7, Netscape 7.2 och Mozilla FireFox. Webdesign Jens Olsson. ©2004 Rootsy.nu. Powered by Notepad, Apache, MySQL & PHP
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.