Rootsy logo  
Rootsy logo

Recension
Sugar & The Hi Lows
Sugar + the Hi-lows
(101)

Trent Dabbs växte upp i Mississippi med en far som spelade Motown-singlar för honom och muttrade att om det inte går att dansa till musiken så är det inget att ha. Amy Stroup spelade under sin uppväxt klassiskt piano och gitarr. Båda två har ett antal soloalbum bakom sig och har haft musik med i tv-serier som Parenthood och Gray´s Anatomy. När de började skriva låtar tillsammans växte ett nytt sound fram. Ett nytt gammalt sound.

I »Two day high« studsar gitarren som i en gammal Carl Perkins-låt, men det är rock´n´roll ultralight. De sjunger hela tiden lite återhållsamt, som om de är rädda att störa grannarna. »See it for yourself« är driven pop i den anda som Mathew Sweet och Susanna Hoffs levererade tillsammans på sina två coveralbum.

»I´ve got you covered« är en fin, gripande soulballad som Otis Redding hade kunnat krama blod ur. Dabbs och Stroup får mig snarare att le och vilja krama någon. Den känslan av välbehag kännetecknar hela det här projektet. I avslutande »Skip the line«, en stompig handklappslåt, sjunger de:

Yeah, I´ve got an open mind
Got an open sky
Got you by my side
Yeah I, I´ve got a big old heart
Got a big blue sky
Got you by my side
Everyone is waiting, worried about they
Problems, ´cept you and I
We´re gonna skip the line
Skip the line


Det är roligare att ha kul än att ha tråkigt. Om vi kan hitta någon som känner likadant kan vi kanske fly från, eller till, verkligheten en stund. Kan vara bra att nynna på när höstgnället tar över i bekantskapskretsen

Har vi hört det här förut eller är det ett elegant och ganska coolt låtsnickeri? Döm själva. Jag vet inte riktigt själv, men jag märker att jag spelar albumet om och om igen för att lyssna en gång till. Det är i regel ett bra tecken.

/ Mattias Syrén


 
Designad för IE6+. Ytligt testad med Opera 7, Netscape 7.2 och Mozilla FireFox. Webdesign Jens Olsson. ©2004 Rootsy.nu. Powered by Notepad, Apache, MySQL & PHP
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.