Rootsy logo  
Rootsy logo

Recension
Taylor, Demetria
Bad Girl
(Delmark)

Vi har länge undrat vem som skulle överta Koko Taylors roll som den ledande kvinnliga bluessångerskan med det tunga, grova chicagobluessoundet. Några damer har genom åren försökt men inte riktigt räckt till. Kanske har vi efterträdaren här i Demetria Taylor. Hennes debutalbum är i alla fall en lovande start.

Demetria Taylor är dotter till legendariska gitarristen Eddie Taylor, känd från sin roll som musikuppbyggare bakom Jimmy Reed på hans klassiska inspelningar. Men hon är även dotter till sångerskan Lee Vera Taylor och syster till tre musikaliska bröder, varav en finns i bandet bakom Demetria på dessa inspelningar, Eddie Taylor Jr.

Det är framför allt klassiska 12-taktsblues i traditionen från Chicagos South Side som Demetria bjuder på. Nästan. Det finns även några andra sånger men de har också fått en touch av sydsidan. Demetria är faktiskt den som låter bäst av dem som har Koko Taylors som sin idol. Demetria är starkt inspirerad av Kokos sång men på inget sätt en kopia. Hon har egna idéer och ett eget anslag. Hon sjunger med ett stabilt flyt, intensivt utan överdrifter. Tryggt men ändå med en känsla av att det finns lite debutnerver under skinnet. Det som skapar trygghet kring henne är naturligtvis de erfarna och kunniga medmusikerna som med härlig spelglädje backar upp och puffar på. Två omväxlande gitarrer, piano/orgel, bas och trummor får dessutom gästinhopp på många av låtarna från legenderna Eddie Shaw saxofon och Billy Branch munspel. Det är bara för Demetria att sjunga på.

Trots att det är blues i gammal klassisk chicagostil är det ändå omväxlande med båda långsamma, medium och snabba spår. Ännu så länge hanterar Demetria de lite snabbare sångerna bättre än de långsamma. Och de sånger hon valt att spela i på sin debut är egna favoriter, klassiker samt Willie Dixon- och Koko Taylor-hyllningar. Och en sång till sin fader Eddie Taylor naturligtvis, »Bad Boy« har blivit »Bad Girl«. Precis som »I´m A Man« och »Hoochie Coochie Man« har den fått »Man« utbytt till »Woman«. Koko Taylor återkommer i »Voodoo Woman« och »Wang Dang Doodle«. Arvet från pappas polare Jimmy Reed hör vi i »Big Boss Man«. En djup långsam, bluesballad i form av Luther Allisons »Cherry Red Wine« och en anspelning till Artie »Blues Boy« White i »When You Leave, Don´t Take Nothing«.

Skillnaden mellan Demetria och andra Koko Taylor-inspirerade sångerskor hör vi i de två avslutande spåren »Little Red Rooster« och »Wang Dang Doodle«, där Big Time Sarah gästsjunger. Här hör vi skillnaden mellan de båda mantelaspiranterna. Den är klart till Demetria Taylors fördel. Kanske har vi här en ny intressant bärare av den klassiska chicagobluesens kvinnliga tyngd och intensitet.

/Staffan Solding


 
Designad för IE6+. Ytligt testad med Opera 7, Netscape 7.2 och Mozilla FireFox. Webdesign Jens Olsson. ©2004 Rootsy.nu. Powered by Notepad, Apache, MySQL & PHP
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.