Lost in the Blåst
Waters, Heather
Shadow of you
(Redd Fogg Records)

Eftermiddagen övergick i lövfällande skymning och egentligen var det annat tänkt.
Men Foxy Hund lade varmt huvud på min arm och så lyssnade jag än en gång på Heather Waters.

Ni som kan vet att »Shadow of you« gjordes för flera år sedan och Chicago-födda Heather Waters har senare musik inspelad.

Med risk för att få fingret pekat åt sig skriver jag ändå om plattan, för det är så lysande americana.

För att ni direkt ska få referenserna och avgöra om ni ska fortsätta att läsa eller ej; hör hörs en ung naiv Emmylou Harris, en Iris DeMent, en Patty Loveless i sönderbrutet kolvegruveland och inte minst hörs Gillian Welch, ja ni som en gång gillade Suzy Boggus ska köpa plattan.

Till mjuka melodier att färdas på långresa med väver Heather Waters texter vackra som spindelns morgondaggsskapelser. Men likt spindelns verk raserar snart bitter verklighet det vackra. För i Heather Waters värd går alltid tåget bort, sällan hem.

Hon bär sin förre pojkväns jacka och minns alla lögner hon sa i telefon, hon vill ge bort sin mest slitna jeans för att han ska komma tillbaka, hon skickar en skyddsängel för att leta, hon längtar hem men i Appalackerna hör hon ändå inte hemma, hon vill att han ska säga att han älskar den andra, hon skulle kunna simma hela floden lång bara hon fann hans hjärtas hemlighet.

Det är »Red River«, det är »Diligensen«, det är »Brokeback Mountain«, det är »Den självlysande ryttaren«, det är...

Nej, stopp, nu far jag iväg och låter infall och smarta referenser ta över analysen. Jag avslöjar också min brist som anmälare, att jag inte klarar av att begripliggöra.

Kanske var det Foxy Hunds varma tillgivenhet, möjligen var det stundens stillhet. Nej, mest var det Heather Waters uttryck och en musik som likt skyddande änglar färdades i hjärtlandet.

/Frank Östergren

Skriv en egen Lost in the Blåst!