De är goda vänner och kollegor i branschen sedan många år. Att radarparet Hornsby och Skaggs fortfarande har förbaskat roligt med varandra – och med sin publik – framgår av höstens album »Cluck Ol’Hen« där det svänger så det svartnar.

Det är tur att Bruce Hornsby och Ricky Skaggs kom fram till att deras senaste projekt – en show de satte upp i gudsförgätna Omaha, Nebraska, skulle ges ut på en liveplatta. Vi får inte bara njuta av en fantastisk låtskatt och närmast oanständigt begåvade musiker (undrar om man kan be Jim Mills komma och spela banjo på ens bröllop?): En stor del av nöjet är också det tokiga mellansnacket (som de själva kallar »raps«) där deras humor och kemi gnistrar som nysnö med busiga hundvalpar i. Att Hornsby och Skaggs själva är lika goda musiker som resten av bandet visste vi. Men de befäster det med brutal tydlighet i spår som »Little Maggie« och »Uncle Pen«.

Deras kärlek till bluegrass löper som en värmeslinga genom låtarna, men tar sig litet oväntade uttryck. Ett av de finaste exemplen är en låt de plockat upp från det första gemensamma studioalbumet, den märkliga »Gulf Of Mexico Fishing Boat Blues«. Denna klassiker visar att bluegrass-texter inte måste handla om armod, metamfetamin och kolgruvor. Nej, det går utmärkt att skriva drabbande bluesgrass om livet hemifrån, ombord på en gammal fiskebåt. Hur de får till det rent tekniskt, med ett omöjligt tempo och sången i 5/4-takt, det går inte att begripa.

Missa inte heller »Darling Corey« (nästan halvvägs in i skivan), låten som fick Bruce Springsteen att ringa upp Hornsby för att gratulera honom till en riktig rökare i krysset, ett omdöme som är giltigt för hela plattan.