Bäst just nu enligt Håkan Olsson

2010-06-01

Dr John
TRibal
(Proper)

Den gode doktorn är tillbaka och i god form. Kanske har han haft bättre låtar att jobba med i sina dagar, men det här svänger ändå bra. Släpps 28 juni.

Ola Magnell
Rolös
(National)

Måste egentligen lyssna mer innan jag kan säga något vettigt om denna platta, men Magnell är alltid Magnell. Det vill säge en av Sveriges stora sångare och låtskrivare.

Solomon Burke
Nothing's Impossible
(E1)

Willie Mitchell-producerad platta som kanske inte håller hela vägen, men bara öppningsspåret »Oh What A Feeling« motiverar ett inköp.

Navigators
The Straight and Narrow
(Columbia/Sony)

Utsökt norsk rock med rötter. Tack för tipset, Tom!


Rolling Stones
Exile On Main Street
(Universal)

En klassiker såklart. Till och med bonusmaterialet har toppklass.


2010-05-07

Mary Gauthier
The Foundling
(Proper)

Ett gastkramande och gripande mästerverk. Missa inte enda konserten i Stockholm 2 juni!

Rodney Crowell
Sex & Gasoline
(Yep Roc)
Inte för att han bryr sig, men jag vill ändå be Rodney Crowell om ursäkt. Det är naturligtvis oförlåtigt att bara köpa hans platta som download via Emusic. Änu mer oförlåtligt att sen inte lyssna ordentligt. Men nu fick jag plattan i lurarna under en cykeltur i det råkalla Malmö och det här är inget mindre än en briljant platta! Bäst av allt är »Closer to Heaven« där Mr Crowell blir min och kanska många andra medelålders mäns talesman. »I don't like hommus, I don't need sushi...I love Sissy Spacek, I love Guy Clark« Javisst, jag kunde inte sagt det bättre själv.

Chieftains feat Ry Cooder
San Patricio
(Concord)

En osannolik kombination av irlänskt och mexikanskt som faktiskt fungerar.

Simon Lynge
The Future
(Lo-Max)

Grönländsk singer/songwriter-op som kan och bör bli hur stor som helst.


Annika Fehling
Fireflies
(Rootsy.nu)

Annika har aldrig låtit bättre än hon gör i Will Kimbroughs lyhörda produktion.



2010-02-05

Förutom mina egen utgivningar har jag i princip inte hunnit lyssna på något nytt alls. Däremot har jag satt igång ett halvambitiöst program för att lyssna igenom gamla plattor i samlingen. Varje vecka väljer jag ut sju CD enligt ett kryptiskt system som jag ska lyssna på kommande veckan. PÅ så sätt återupptäcker jag en del pärlor och kommer sannolikt också gräva fram en del som inte åldrats med värdighet.

The Kinks
Preservation Act 1
(Konk/BMG)

Ett av Ray Davies ambitiösa temaalbum och knappast någon kritikerfavorit. Likt förbannat finns här några låtar som är bättre än vad de festa britter (Beatles inkluderade) lyckat prestera. Lyssna t ex på »Sweet Lady Genevive« eller »Sitting In The Midday Sun«. Prime Ray Davies!

Rick Dank Jonas Fjeld Eric Andersen
s/t
(Stageway/Ryko alt Appleseed)

Nej, det är inte lika bra som The Band. Men när man väl lyckas tänka om och glömma alla orimliga förväntningar som dyker upp så snart Rick Danko är inblandad är detta ett riktigt bra album. PÅ minussidan hamnar ett lite klent 80-tals sound (trots att plattan är inspelad 1991) men det uppvägs med råge av bra låtar, bra sång och utmärkta musikerinsatser.

The Uppsetters
Super Ape
(Island)

Lee »Scratch« Perry geniförklaras till höger och vänster och med viss rätt. Hans producentinsatser för The Congos, Heptones, Bob Marley, Junior Murvin med flera är inget annat än geniala. Men hans soloplattor är ett annat kapitel. Ofta slår nyskapandet över i något som mest blir…konstigt. Men på »Super Ape« är balansen perfekt och plattan räknas med rätta till en av reggaens klassiker.

Charlie Mingus
Blues & Roots
(Atlantic)

Vad ska man säga om Mingus? En oemotståndlig naturkraft. Om denna platta är bättre än alla andra med Mingus vill jag låta vara osagt, men djävulskt bra är det i alla fall.

Paal Flaata
In Demand
(S2)

Flaatas första soloalbum är ojämt, men när det är som bäst är han bättre än de flesta i Skandinavien. Lyssna t ex på soulgospeln »Have A Heart« och njut!

Snooks Eaglin
The Complete Imperial Recordings
(Capitol)

Jag hade i mitten av 90-tal förmånen att träffa Snooks Eaglin på hans hemmaplan i New Orleans. Jag fick vara med om en instore och en spelning på klassiska Rock ´n´Bowl. Dessvärre (eller kanske dessbättre) var jag inte riktigt på det klara med vilken gigant det var jag fick hänga med. Då hade jag bara hört hans »nya« plattor på Blacktop, som visserligen var bra men som inte avslöjade vilken storhet Snooks Eaglin var. Vilket man till fullo förstår när man hör »The Complete Imperial Recording«.





20091102

Bäst just nu är såklart Willy Clay Band, Andi Almqvist, Jenny Bohman och Pilgrim med sina nya plattor, samtliga utgivna av Rootsy.nu. Men eftersom ingen tar mig på allvar när jag låter dem ta plats 1-4, får de istället delta utom tävlan. Så här ser alltså den aktuella Rootsy-fria listan ut:

Levon Helm
Electric Dirt
[Vanguard]

Levons bästa soloplatta.

Tom Russell
Blood and Candle Smoke
[Proper]

Tom Russells bästa.

Rosanne Cash
The List
[Manhattan]

Rosanne Cash bästa.

Chip Taylor
Yonkers NY
[Trainwreck]

Om det är Chips bästa vill jag låta vara osagt, men vansinnigt bra är det i alla fall.

Nisse Hellberg
En Modern Man
[Metronome]
Nisses bästa soloplatta och i topp även om Wilmer-plattorna räknas.

John Fogerty
The Blue Ridge Ranger Rides Again
[Verve]
Definitivt inte hans bästa, men rätt kul ändå.




20090729

Landstrom
låtar på myspace
www.myspace.com/thelandstroms

Ett äkta par som sitter på sin kammare i den norrländska glesbygden och producerar den ena pärlan efter den andra som läggs ut på Myspace. Och mig veterligen bara där, det finns med andra ord ingen CD. Rekommenderas varmt!

Eilen Jewell
Sea Of Love
(Signature Sounds)

Alla som gillar Amy LaVere bör också låna ett öra till Eilen Jewell. Inte för att de låter så väldigt lika varandra, men båda har samma kärleksfulla och samtidigt respektlösa förhållande till traditionen. Eilen Jewell turnerar i Sverige och Norge i oktober. Missa inte!

Todd Snider
The Excitement Plan
(Continental Song City)

Todd Sniders bästa vill jag påstå utan att vara expert på något sätt. Och det är märkvärdigt vad han påminner om Randy Newman emellanåt.

Kendel Carson
Alright Dynamite
(Trainwreck)

En stark samling låtar, ett suveränt band och en sångerska som bara blir bättre och bättre. Vad mer kan man begära? Jo, en turné i Skandinavien. Som blir av i slutet av augusti och början av september. I sällskap med Chip Taylor förstås.

Chip Taylor
Yonkers N.Y.
(Trainwreck)

Chips nya platta släpps i augusti och handlar om hans uppväxt i Yonkers. Ännu en extremt stark platta från en av musikvärldens mest produktiva.




20090422

Allain Toussaint
The Bright Mississippi
(Nonesuch)

En suverän hyllning till New Orleans, huvudsakligen intrumental. Med fantastiska musiker som Don Byron, Marc Robot och Nicholas Payton. Också Toussaints lysande pianospel förstås!

Leonard Cohen
Live In London
(Columbia)

Vad ska man säga? Cohen verkar helt enkelt vara i bättre form än på bra länge.

Richard Lindgren
Poets Drown In Lakes
(Rootsy.nu)

Apropå liveplattor: En underbar konsert den 15 april är på väg att bli en underbar liveplatta som du kan ha i din hand om några dagar om allt går som det ska.

Bruce Cockburn
Slice of Life - Live Solo
(True North)

När vi ändå är inne på liveplattor: Jag har aldrig riktigt förstått storheten hos denna kanadensiska gigant. Men det klarnar lite efter denna solouppvisning på två CD.

Colin Linden
From The Water
(True North)

Buddy Miller har helt välförtjänt satts på pidestal av roots-publiken i Skandinavien. Att Colin Linden ännu inte placerats på samma pidestal är dock obegripligt. Allt han rör vid blir ju guld!



20090214

M Ward
Hold Time
(4AD)

Om denna plattan är bättre eller sämre än övriga skivor från M Ward är för tidigt att säga. Dessutom helt ointressant. För M Wards lite småskumma och samtidigt naivt enkla folkpop är alltid hörvärd. Missa inte den tjusiga duetten med Lucinda Williams i »Oh Lonesome Me«!

Van Morrison
Astral Weels Live
(Listen To The Lion)

Jag avskyr kombinationen musik och nostalgi och var därför instinktivt skeptisk till reproduktionen av mästerverket från slutet av 60-talet. Men efter några lyssningar lägger jag alla reservationer åt sidan och kapitulerar. Van har uppenbarligen återfått lusten (märktes även när han var i Sverige sist) och han och det utsökta bandet tacklar »Astral Weeks« med kärlek och inte alltför stor respekt. De gör helt enkelt jobbet så bra att det inte går att värja sig.

Ry Cooder
The UFO Has Landed: The Ry Cooder Antholgy
(Rhino)

Jag köpte helt nyligen sex av Cooders album som sk »jap mini« och tvekade därför att köpen en dubbel samling ovanpå det. Men bara ett litet ögonblick och det är jag glad för. Detta är en otroligt välkomponerad samling med 34 spår på två CD och en njutning från början till slut.

Blandade artister
The Best of Stunt Record Vol 12
(Stunt/Sundance)

Den gode Magnus Eriksson har länge hävdat dansk jazz förträfflighet men jag måste erkänna att jag inte tagit honom på allvar. När jag städade CD-hyllorna nyligen hittade jag en samling som säkert legat ospelad i flera år och tänkte att jag får väl ge CD, dansk jazz och Hr Eriksson en chans. Och »The Best of Stunt Record Vol 12« var utmärkt i princip från start till slut. Det står inget årtal på plattan så jag har ingen aning hur gammalt det är. Jag har inte heller hunnit söka mig vidare och skaffa någon av originalplattorna. Men jag får nog se till att beställa något med New Jungle Orchestra. Och Christina Dahl. Och Carsten Dahl. Och...

Willy Clay Band
TBA - kommande platta
(Rootsy.nu)

Lite småfult att skriva om en platta som inte ens är klar, men efter att ha hört de första mixarna kan jag säga att det här kommer att bli riktigt bra. Det har tagit sin tid att få till uppföljaren till »Rebecca Drive« men den som väntar på något gott osv. Den som väntar på Willy Clay Bands andra album lär få vänta ett tag till. Plattan lär inte släppas förrän efter sommaren.

Andi Almqvist
Glimmer - kommande platta
(Rootsy.nu)

Jag fortsätter på den fula linjen och skriver upp plattor som ingen kan lyssna på förrän om flera månader. Andi Almqvists tredje platta är ett mästerverk redan innan den mixats. Men inte heller denna platta kommer på ett bra tag, förmodligen även den efter sommaren.




2008

Bosse Saxell
Lycka
(Rootsy.nu)

Precis den feel good-platta man behöver när hösten ovillkårligen är på väg och drömmen om ett hus i Italien att dra till på vinterhalvåret är lika avlägsen som alltid.

Caleb Klauder
Dangerous Mes & Poisonous Yous
(Caleb Klauder)

Två låtar på Tönder-festivalen var allt som behövdes för att jag skulle köpa den här plattan. Sedan dess har den gått varm. När han sedan även gjorde en suverän konsert med trion i Malmö Folkets Park har han blivit en stor favorit. Ändå är det inget unikt han gör: gammaldags country i Hank Williams-traditionen. Men med mycket kärlek och helt utan störande retroattityd. Och rösten är helt omöjlig att värja sig mot.

Song Island Revue
Home
(Bonnier Amigo)

Fyra sångare och låtskrivare samsas på en platta: Kevin Welch, Hennin Kvitnes, Paul Krebs och Claudia Scott. Och resultatet är helt enkelt strålande med höjdpunkter som Kevin Welch »Patch Of Blue Sky« och Henning Kvitnes titelspår. Och Claudia Scott!!

Darrell Scott
Modern Hymns
(Appleseed)

Det är odiskutabelt att Darrell Scott är en utmärkt sångare, gitarrist och låtskrivare, men änd har hans tidigare soloplattor inte riktigt fastnat hos mig. »Modern Hymns« återkommer jag dock till ofta. Här gör han favoritlåtar av Kris Kristofferson, Joni Mitchell, Paul Simon, Bob Dylan, Leonard Cohen med flera och gör det fantastiskt bra. Duetten med Mary Gauthier i »Joan of Arc« är ett av många guldkorn.

Kate Campbell
Save The day
(Large River Music/Hemifrån)

Kate Campbell gör den ena fantastiska plattan efter den andra utan att någon verkar reagera. Åtminstone inte här i Skandinavien. Mig veterligen har hon aldrig turnera här och hennes skivor nämns sällan eller aldrig. Kanske kan man hoppas på att »Save The Day« ändrar på den saken. Väl rotad i den amerikanska södern blandar hon gospel, country och soul helt ogenerat. Nanci Griffith och John Prine gästspelar om du behöver ytterligare anledning att kolla in plattan.

Amy LaVere
Anchors & Anvils
(Rocksnob)

Apropå musik från södern. Amy LaVeres album är precis som jag föreställer mig Memphis och gör mig otroligt sugen på att åka dit. Annar är det många som på ett bättre sätt än jag kan berätta varför man inte bör missa Amy LaVere. Läs t ex Lennarts intervju i nya Sonic. Eller Magnus recension i nya Lira...





Paal Flaata
Old Angel Midnight
(Wilma/Playground)

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Paal Flaata är en sångare av världsklass. Detta är hans bästa soloplatta hittills!

Fred Eaglesmith
Tinderbox
Sonic Rendezvous

»Non religious gospel« kallar Eaglemsith det själv och visst stämmer det. Även i detta fallet pratar vi om bästa plattan hittills.

Lena Måndotter
Songs of Leonard Cohen
Rootsy.nu

Att göra tio av Cohens sånger och däribland några av de mest kända är så klart ett vågspel. Men Lena gör det med personlighet, passion och förståelse och går definitivt i land med det.

Daniel Norgren
Outskirt
Superpuma

Detta lär vara göteborgarens andra album. Själv hade jag aldrig hört talas om honom när CDn damp ner i brevlådan. Son House, Daniel Johnson, Tom Waits, Freddie Wadlingoch Captain Beefheart nämns som influenser och jag tycker nog att Norgren är som minst intressant när han inpireras som mes av Waits. Aningen ojämt men vissa låtar är fantastiska. Väl värd att kollas in!

Gumbo
Beat of My Heart

Är det inte lite märkligt att den bästa New Orleans-musiken görs av svenskar? Anders Osborne först och nu Gumbo, som är väl rotade i traditionen men ändå gör de något nytt och eget. Och som det svänger.

Garth & Maud Hudson
It Makes No Difference
Live, Studentafton, Lund

Bara det att Garth Hudson dyker upp som gäst på en Studentafton i Lund 2008 är märkligt. Att han ska hålla föredrag är rent av konstigt. När man sitter och lyssnar på hans lätt förvirrade utläggningar om mer eller mindre obskyra rhythm & blues-saxofonister blir det hela direkt egendomligt. Och inte tror man att det ska bli så mycket bättre när de kör fram rullstolen med Maud Hudson för att hon ska sjunga. Men när paret kör sin version av »It Makes No Difference« är det inget annat än ren magi!

Ulf M Andersson
It's About Time
Rootsy.nu

Jag har tjatat mycket om Paal Flaatas kvalitet som sångare och hans förmåga att lyfta låtar och göra dem till sina egna. Den förmågan delar han med Ulf M Andersson som helt enkelt gör sagolikt bra tolkningar av ett tiotal country, rock och bluesfavoriter.

Billy Joe Shaver
Everybody's Brother
Compadre

Här finns gästspel av John Anderson, Marty Stuart, Kris Kristofferson, Tanya Tucker med flera men självklart ör det Billy Joe Shavers show från början till slut. Jag vet att ord som innerligt, genuint och ärligt är snudd på dödssynder när man ska beskriva musik men i Shavers fall är de banne mig befogade.

Blue Sky Forever
One
Rootsy.nu

Man kan bara inte låta bli att tycka om den här Göteborgs-duon. Det är snällt, lite naivt och alldeles oemotståndligt.

Van Morrison
Live, Baltiska hallen, Malmö

Senaste plattan är inte direkt dålig, men ganska trist om man ska vara ärlig. Förväntningarna var inte särskilt höga inför konserten men där fick man. Van var så klart sur och trumpen, men sjöng vansinnigt bra och bandet med den briljante John Platania och Cindy Cashdollar i spetsen var grymt.

Annika Fehling
Good For You - The Best Of
Rootsy.nu

Mycket av det här känns igen från första upplagan av samlingen, men de nya låtarna gör att man måste kolla in även version 2.0. Townes-covern »Lungs«, egna låten »Muddy Hearts« och Breakmecanix-remixen av »Good For You« lyfter plattan ytterligare några snäpp.




Svante Sjöblom
I Guess My Troubles Just Begun
(Rootsy.nu)

Det är kanske lite paradoxalt att säga »Äntligen!« när en 24 åring skivdebuterar, men alla vi som häpnat över Svantes kapacitet live har väntat på den här plattan. Och den har blivit precis så bra som man hoppats. Släpps 27 februari, releasefest på Plockepinn i Malmö 21 februari.

Peter Cooper
Cautionary Tales
(Corazong)

En platta som höll på att gå mig förbi fullständigt, men som tur var fick den en andra chans. Här finns några briljanta låtar som gör att plattan skiljer ut sig från mängden, till
exempel »Take Care« (om Townes van Zandt), »715« om baseboll-legenden Hank Aaron) och »Thin White Mercury« (om Phil Ochs).

Olav Larsen & The Alabama Rodeo Stars
Sad & Happy Sing-a-longs
(Rootsy.nu)

Strålande sånginsatser, omedelbara melodier och en skön produktion som för tankarna till Dylans 70-tal.

Ray Bonneville
Goin’ By Feel
(Red House)

Det här låter onekligen en hel del som JJ Cale, men Ray Bonneville är en artist som är värd att upptäcka på hans egna meriter. Gurf Morlix är inblandad i produktionen och för mig är det en kvalitetsstämpel.

Evan Westerlund
Howlin’ at the Moon
(Rootsy.nu)

Stark rockcountry inspelad med tunga namn I Nashville. Vilket inte betytt så mycket om inte låtarna hade funnits där. Denne kanadensare bosatt i Malmö övertygar både som sångare och låtskrivare.

David Olney
One Tough Town
(Red Parlor)

Apropå sångare och låtskivare som övertygar: Det är obegripligt att David Olney fortfarande är ett relativt okänt namn i Skandinavien. Han är ju uppe där med Guy Clark, Steve Earle och de andra..

Tom Paxton
Comedians & Angels
(Appleseed)

Paxton fyller 70 år och det verkar som han bara blir bättre med åren. Det här är en mycket sympatisk platta.

Swinging Doors
Without Goodbye
(Doghowl)

Lule-bandet Swinging Doors utstrålar så mycket glädje och genuin kärlek till musiken att det är omöjligt att värja sig.

Lyle Lovett and his Large Band
It’s Not Big It’s Large
(Lost Highway)

Live är Lyle Lovett fantastisk, men jag har inte riktigt fastnat för hans tidigare plattor. Den här CDn inleds bisarrt nog med instrumental storbandsjazz, men sedan blir det i härlig mix av blues, country och gospel och Lovett sjunger som en gud.

The Blind Boys Of Alabama
Down In New Orleans
(Proper)

Gospel och New Orleans är en himmelsk kombination.